Station Vega

Ulla Fredriksson är född i Norrköping 1972. Hon utbildade sig vid Kungliga Konsthögskolan 2000–2005 och har gjort offentliga gestaltningar för bland annat Norrköpings rådhus, Vrinnevisjukhuset i Norrköping och nu senast Vega pendeltågsstation i Haninge. Hon arbetar främst skulpturalt och hennes verk präglas av en böljande lekfullhet. En drömsk ton bjuder in betraktaren till en värld av mjuka former och fantasi. Samtidigt finns där en styrka och egensinnighet. En intensitet och skärpa under den smidiga ytan.

Verket på station Vega heter ”Flos solis maior” (Stor solros på latin) och består av 512 st klotformade glas och porslinsarmaturer av klassisk svensk modell från IFÖ som är monterade på den södra gavelväggen i stationsbyggnaden. Glaskloten är av varierande storlek mellan 150-200 mm och bildar tillsammans en 6,5 m stor ”stjärna”. Dessa sammanbinds av ”organiskt” dragna elkablar som strömförsörjer de LED-lampor som ljussätter konstverket. LED-lamporna dimmas en aning upp och ned i ljusstyrka för att skapa en illusion av ett ”glödande” klot.

Utgångspunkten för arbetet har varit en solros fröställning där varje frö representeras av en glob fylld med ljus. På nära håll upplevs verket som ett kluster av bollar placerade i ett intrikat mönster som hela tiden ändrar sig en aning. I bakgrunden kan man skönja av ett nätverk av elkablar som bildar en organisk fond med sina slingrande linjer. På avstånd smälter ljuspunkterna samman och bildar ett sammanhållet klot, en stjärna, en sol.